TL;DR:

- Hamas vann 2006 års val i Gaza, vilket ledde till en omedelbar blockad av Israel och Västvärlden.

- Blockaden har resulterat i en humanitär kris, med extrem fattigdom, brist på grundläggande varor och infrastrukturell kollaps.

- Istället för självbestämmande blev demokratins resultat i Gaza en kollektiv bestraffning.

2006 års palestinska val var ett av de mest symboliska och betydelsefulla ögonblicken i modern palestinsk historia. Internationella aktörer, med USA och EU i spetsen, hade länge drivit på för demokratiska reformer i de palestinska områdena och sett fria val som en avgörande del av fredsprocessen. När valet ägde rum, under hård internationell övervakning, var det transparent och rättvist. Men när resultaten tillkännagavs, visade det sig att palestinierna hade röstat "fel".

Hamas, den islamistiska rörelsen som utmanade den etablerade och korruptionsanklagade Fatah-ledningen, tog majoriteten av platserna i det palestinska parlamentet. Det internationella samfundet, som hade förväntat sig att Fatah skulle dominera, reagerade med bestörtning. Istället för att respektera valet och försöka arbeta med den nya regeringen, införde Israel omedelbart en strikt blockad av Gazaremsan, med stöd från Väst.

Blockaden mot Gaza var inte enbart en säkerhetsåtgärd, som Israel ofta påstod, utan ett sätt att straffa palestinierna för deras val. Gazas två miljoner invånare blev snabbt isolerade från omvärlden, och blockaden ströp tillgången till viktiga varor som medicin, mat och byggmaterial. FN har upprepade gånger varnat för de katastrofala konsekvenserna av blockaden, och 2015 förutspådde de att Gaza skulle vara "obeboeligt" redan år 2020 om blockaden fortsatte i samma omfattning (Euromed Monitor, 2017).

"Blockaden har orsakat en humanitär kris i Gaza där över 50 % av befolkningen är arbetslös och nästan 80 % är beroende av humanitär hjälp"
(Euromed Monitor, 2017).

Vad hände med löftet om demokrati? Folket fick rösta, men när deras val inte passade in i den globala maktbalansen, bestraffades de istället. Det är ett tydligt exempel på vad historikern Lawrence Torcello beskriver som demokratins paradox – "när folkets röster leder till ett oönskat resultat, straffas de, inte för sitt val, utan för att ha utövat sin rätt" (Torcello, 2019).

Efter valet följde flera militära operationer, som Operation Cast Lead 2008 och Operation Protective Edge 2014, där tusentals människor dödades och skadades, och där stora delar av Gazas infrastruktur förstördes. Blockaden förvärrade situationen ytterligare, och snart var Gaza ett fängelse utan väggar, där elen stängdes av och rent vatten blev en bristvara.

"Blockaden är en form av kollektiv bestraffning", sa FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i de palestinska områdena.
(United Nations, 2017).

Blockaden blev en påminnelse om att demokratin, trots dess många lovord, inte alltid innebär folkstyre. I fallet Gaza blev den ett straff när folket röstade på fel parti.

I Gaza har folket varken fått makt över sitt öde eller stöd från de internationella krafter som en gång lovade dem frihet.